Helvetesben..

Ett långt inlägg av klagande som bara måste ur mig.. är så arg.

Nu är det fjärde natten i rad utan sömn.. i natt har jag nog sovit som mest fyra timmar.. gick upp arg och förbannad vid sju, men ändå lättad över att det var morgon. Jag kan inte somna på kvällarna, ligger och snurrar en bra stund och alla ställningar är nu obekväma.. ryggen värker så fort jag ligger för mycket. MEN det jävligaste av allt jävligast är dessa förbannande ben.. i natt trodde jag på allvar att jag höll på att bli tokig. Jag har myrkrypningar, sokerdricksbubblande, restlegs legs.. ja kalla det vad man vill, men det är absolut det vidrigaste jag varit med om, just nu känns det som att jag skulle välja vad som helst utan just detta.. I natt kom uppgivenheten och tårarna.. kände mig ensammast i världen där i mörkret och jag tyckte väldigt synd om mig själv och började räkna på hur många nätter det är kvar tills jag slipper denna skiten.. jag låg där med ögon små som risgryn men ändå var det lögn att somna.. jag var uppe och gick.. försökte jogga.. åt banan..masserade vaderna, blev riktigt förbannand och nöp/boxade mig själv riktigt hårt på vaderna för jag tänkte att smärtan kunde dölja krypningarna..och allt funkade så länge jag höll på.. så fort jag slutade började ryckningar, krypningarna igen. Just nu känner jag mig uppgiven för jag vet att det inte finns något mot det.. frågade BM sist jag var där då jag hade börjat känna av det lite.. hennes förslag var.." prova att äta mer salt" jaha.. det är ju lätt och gott.. I morgon är det dags för nytt besök, måste fråga igen för snart står jag inte ut...jag kan ju inte vara uppe och gå hela nätterna i tolv veckor till. Mycket ska man stå ut med och alla åkommor hittills har man klarat av för man vet att det är av en anledning men nu är det inte kul längre..


Till råga på allt har mannen fått influensa.. hoppas nu att nån är på min sida och att vaccinet fungerar och att jag klarar mig från det i allafall.