Igår tog vi beslutet att något måste göras vid läggning av Filippa. Vi har gett henne välling i våran säng och sen har vi legat jämte tills hon somnat. Det har har gått jättebra en längre tid och hon har legat still jämte oss och gosat. Det har oftast tagit 15 min till en halvtimme max. Men nu den sista tiden har hon varit så extrem jobbig. Efter vällingen är slut så har hon legat still max två minuter, sen ska hon resa sig upp och vända sig, sätta sig, skratta, klappa händerna m.m. Hon är helt slut och bryter ihop gång på gång, men inte ska hon ligga ner. Vi har försökt att hålla fast henne så hon inte kan resa sig, men det blir bara tio resor värre. Det har oftast varit en kamp nu de sista dagarna på en timme, vilket är på tok för jobbigt.. vi har satt oss ner efter åtta halv nio som först för att äta kall mat.. Så igår kände vi att nu får det vara nog. Vi har ältat det är med fem minuters metoden så många gånger och jag tycker egentligen att det är lite grymt att ett barn ska skrika sig själv till sömns, vi har t o m provat en gång för några månader sen. Men då gav vi upp med en helt hysterisk tjej som nästan tappade andan och vi nästan i tårar med. Men nu känns det som att hon är större och mer medveten att vi finns utanför plus att kvällarna börjar bli så jobbiga. Så tillbaka till igår: Efter en halvtimmes kämpande med en stupertrött tjej, så satte jag henne i sängen och gick ut. Hon skrek sig helt fördärvad, men vi stålsatte oss och stod utanför och räknade sekunderna. Efter att vi bara kommit in en gång, så lugnade hon sig lite och började med sitt tröttläte. typ; mmmm mmmm. Sen skrek hon igen och sen tröttlätet. Vi fick gå in till henne fyra gånger innan det blev knäpptyst. Alltså 20 minuter. Inte så illa för att vara första gången, jag hade räknat med lång tid av skrik.
Ikväll så laddade vi för att hon skulle vara riktigt trött. Hon sov en liten stund i eftermiddags, sen har vi lekt med henne och hon har badat. Vi satte oss vid tv:n en stund och hon började bli riktigt trött. Vi ville inte vänta för länge så hon blev övertrött och började gråta. Så strax efter sju fick hon vällingen i sin egen säng, sen pussade vi godnatt och gick ut, först blev hon jätteledsen, men tystnade ganska fort. När jag gick in efter fem min så var det helt tyst. Då låg hon på fel håll i sängen, vaken. Jag rättade till henne, pussade godnatt och gick ut. Lite skrik igen för att tystna fort. Sen lät vi henne va eftersom vi inget hörde. Ea gick in, tio minuter senare. Då sov min lilla pudding <3. Tänk så smidigt det gick.. Känns lite för bra för att vara sant. Men det känns så skönt i mammahjärtat. Jag har haft dåligt samvete hela kvällen för det som komma skall. Kommer säkert komma ett bakslag men det känns ändå som att det kan funka. Förhoppningsvis får vi lite mer kvällar framöver utan att komma nerdrösande en timme senare med nyvakna ögon. Hoppas Hoppas...
Hur gör ni därute med era läggrutiner? Jag har ju pratat med en del av er om det här med 5 mm. Men jag vill ha lite feedback, bra? dåligt? Ni som kört 5mm, hur gjorde ni i början med läggningen på dagen. (Idag har hon somnat i bilen båda gångerna, känns mycket att lämnas själv alla sovningar nu i början) Jag vill ha massa tips och råd på bra läggrutiner..
Nu ska vi ta oss en kopp te framför de härliga grannarna i Solsidan..
