En stor tjej i en stor säng

I kväll somnade Filippa själv i sin stora tjejsäng utan massa bus och fix. Vi köpte en ny säng för ett par veckor sen, men det har väl gått sådär att få henne att sova där i. Första kvällen höll vi på i över en timme, likaså andra kvällen, tredje kvällen orkade vi inte med henne och frågade om hon ville ligga i spjälsängen som fortfarande stod kvar i ena hörnet. Hon pekade och vi flyttade över henne, hon somnade på typ fem minuter. Nåja hon är nog för liten för den där sängen tänkte vi den får stå i rummet och vill hon ligga där så får hon. Sen har det  gått över en vecka då hon sovit som vanligt i spjälsängen, men i helgen hände nåt. Hon var så ledsen och grät så fort vi gick ut ur rummet, jag gick in till henne då pekade hon på stora sängen. Jag la henne där och slog mig ner jämte på golvet, hon låg faktiskt still, kors i taket, det tog visserligen nästan en timme innan hon somnade men hon låg i alla fall still. I kväll blev hon också ledsen, då flyttade Ea över henne och hade ett allvarligt pappa-dotter-snack. " ska du ligga i stora sängen måste du ligga still, inte springa upp". Och tro det eller ej, ungen låg helt still, han gick t o m ur rummet och hon somnade. Wow vilken duktig tjej...En mycket stolt mamma..

Shopping

Igår efter middagen fick vi ett ryck och åkte en sväng till A6 för pappan i familjen behövde lite nya tröjor och sen skulle vi även köpa present till Göta. Vi trängdes runt bland typen resten av hela Jönköping. Filippa skötte sig ganska bra idag, då hon brukar få smärre utbrott jämt nu för tiden. Men vi hade med oss lite russin som muta och hon satt riktigt stilla, bara vi inte stannade för länge i samma affär. Eftermiddagen slutade med att den som åkte in för kläder kom hem utan, medan jag hittade två jättesnygga höstplagg som blev väldigt billiga då jag hade 150kr check på HM.  Filippa lyckades fjäska till sitt ett fult paraply av sin pappa som jag tyckte var ganska onödigt till en 1 1/5-åring , men lillfian var nöjd i allfall, tur var väl det. Till Göta blev det två fina ljusstakar från iems, som vi ska överlämna idag på födelsedagen.

denna snygga "farfarströja" i höstens färg.

till det en grå manchesterkjol

Filippas alldeles för krusidulliga paraply

Soffhäng

Är hemma idag, har fått nåt i magen. Har magknip och springer på toa titt som tätt. Är pigg för övrigt förutom att jag är lite trött och seg, men vem är inte det så här års. Efter att jag skjutsat ner Filippa till dagis åkte jag hem och drog på mysbrallorna, tände en brasa (första denna hösten) och tog mig en kopp te och macka. Har fixat lite med tvätt, sytt in ett bar byxor till Filippa och sen bara slöat i soffan. Kändes ganska konstigt att köra ner Filippa till dagis och sen åka hem själv, men jag passar på att njuta och bara ta det lugnt idag. Så sittandes här i soffan med en sprakande brasa, en kopp te och regnet som öser ner utanför, så har jag det ganska bra idag, trots magbesvär.

Det jämnställda samhället

Funderade lite idag över en fråga jag fick idag på fikan. Eller rättare sagt mer ett påstående. Det är en ny tjej som har börjat och vi satt alla och pratade.och kom in på ämnet barn då hon också hade småbarn. Hon frågade hur gammal Filippa var och om hon nyss hade börjat dagis. "Hon är ett och ett halvt och har precis börjat på dagis" sa jag. "Jaha.. men då har du precis börjat jobba eller"? "Ä nä jag har jobbat sen mars, Filippa har varit hemma med sin pappa".. " Jaha ok"

Detta är inte första gången jag får den raktionen när jag träffar folk och pratar barn, varför tar alla för givet att det bara är mamman som är föräldraledig..det undrar jag..

Busungen

I lördags var det öppet hus på Tenhults naturbruksgymnasium. Vi tog oss en tur för att kolla in, getter, höns, kaniner, hundar, reptiler och stora maskiner. Filippa var imponerad av allt och ville inte sitta vagnen. Springa själv var roligast, men det gick även bra att snika snålskjuts på mamma eller pappa en stund.

Finns hopp

Andra dagen i rad vi lämnar på dagis utan en enda tår. Igår trodde jag först att jag hade fel unge med mig. Hon tog mig i handen och gick in själv!(utan att bli buren, gråtandes)Sen kom fröken L och frågade om hon skulle ta henne i handen så mamma kan åka och jobba, kors i taket hon släppte mig och gick till L. Jag åkte därifrån med en härlig känsla i kroppen och nästan lite tårar även denna gång, fast nu mer av den lyckliga sorten.

Idag när vi lämnade sa hon inget heller, jag kunde t om lägga tutte och snutte på hyllan innan vi gick in. Sen gick hon iväg själv oc kollade läget. Det är även andra dagen som vi inte har med vagnen och hon har sovit på madrass, idag sov hon en timme!! Personalen var helt chockade när hon inte hade vaknat efter sina vanliga 25 min. Så gött, mammas lilla tjej börjar bli en duktig dagistjej.

Hört på dagis

Idag när jag kom och hämtade Filippa så var de inne och byggde med klossar, jag smygtittade en stund genom glasrutan innan jag gick in på avdelningen. Hon fixade och grejade med de andra barnen och såg ut att trivas riktigt bra. Så for jag kom in och hon fick syn på mig, la hon till med ett, " ähää" samtidigt som hon rynkade ihop ansiktet och ville jag skulle bära. Det var ganska tillgjort och ett försök till att "det är synd om mig". Liten tokfia. Jag slog mig ner på golvet en stund och pratade lite med fröken A. Dagen hade varit bra, förutom att hon är så extremt lättväckt, de har fått lägga henne i eget rum, men inte ens det hjälper. Idag hade hon vaknat efter 40 min för att ett annat barn blev ledset utanför. Det är lite synd eftersom hon blir så trälig att ha och göra med om hon inte får sin sömn. Får hoppas det ändrar sig. Fick även höra att Filippa är en liten bestämd dam med skinn på näsan som verkligen vet vad hon vill...Japp de ä min tös de. =)

Tankar..

En vecka har nästan gått och Filippas första dagisvecka är snart över. Det har väl varit både si och så. Hon har oftast varit lite ledsen när vi lämnat, men det har gått ganska bra så fort vi gått. Vissa dagar har hon sovit länge i sin vagn, igår lyckades de t o m få henne att sova på madrass jämte de andra barnen, men sov då inte så länge. På kvällen igår var hon jätte trött och bara grät och ville inte ens ligga själv i sängen, efter nio somnade hon tillslut i våran säng. Idag hade hon varit ledsen lite till och från på dagis och när Ea kom och hämtade så satt hon ute i vagnen med sin tutte och snutte medan de andra barnen lekte. Ikväll var hon också väldigt ledsen vid läggning. Efter lite protester somnade hon helt slut. Det dåliga samvetet satte igång och jag tänker att nu när hon börjat på dagis är hon rädd för att vi ska lämna henne även när hon ska sova. Fast hon är ju alltid van att somna själv, tankarna snurrar och vi funderar på om man ska vara 'hård' och lägga henne i sängen och tala om att vi finns där men att hon ska sova, eller ska vi låta henne få komma upp till oss och ligga i våran säng tills hon somnar (vilket vi inte vill vänja henne vid, då hon alltid somnar så bra själv)...Jaha inte lätt det här, synd att det inte följde med en instruktionsbok.=) Hur gjorde ni med protesterande barn vid dagis start? Hur yttrade det sig? Närhet kanske är det dom behöver mycket av i början med mycket nytt..