Snabbhelg och lite dyster sådan.

Redan lördagskväll, har jobbat idag så helgen blir ganska kort. Vi har fått beordrad övertid för att komma ifatt lite efter sommarens alla föräldrapenningar. Är tydligen alltid övertid på hösten på FK, så inget undantag för oss nya. Men det gick bra, var inte så många timmar och alltid gött med lite extra tillskott.

Jag har läst en blogg ett bra tag nu om en tjej, Elisabeth (var med i Sofias änglar) som haft bröstcancer som spritt sig i hela kroppen. Hon var 37 år med tre pojkar och man och har verkligen släppt oss bloggläsare in på livet. Hon har blivit sämre och sämre nu de sista veckorna och idag hade hennes bästa vän lagt in det sista inlägget. Hon hade somnat in i natt med hennes nära omkring sig... Tårarna fullkomligt sprutade i eftermiddags när jag tog min vanliga kik på bloggen, trodde inte det var såå illa redan.. usch och fy...Fastän man aldrig träffat varandra och hon inte vet vem jag är så känns det som man nästan känner henne efter denna långa bloggtid.. Jag har varit lite deppig i eftermiddags och tänkt på hennes familj och pussat lite extra på min egen och tänkt på hur bra jag har det. Livet är verkligen till låns.. tur att man inte vet så mycket om framtiden.

I kväll tog vi en tur till Rosens pärla för lite pizza, nu är mysbrallorna på och soffan är nära.

Blodomlopp

I tisdags sprang jag för första gången blodomloppet. Det var riktigt trevligt, en rejäl folkfest med 6000 människor som skulle försöka att springa iväg. Det var rejäl korvstoppning och man fick gå en del i början, men sen knatade jag på hela vägen förutom i en backe då jag gick lite. Jag var helt slut lär jag kom i mål. Resultatet var väl sådär, 41 min men eftersom det tog en stund innan jag började springa så är jag nöjd iallafall. Kvällen avslutades med gympagänget på chili thai.

Söndagsmys

Plask och bad i lilla baljan och trots att det inte är lördag, en klubba. Lycka! Jag latar mig i solstolen och Ea står på stegen och målar. En härlig söndagseftermiddag!

Helg

Ännu en fredag är här. Filippa och Ea myser i soffan, jag skrotar i köket med min talbok "Paganinikontraktet", väldigt bra och spännande. Det är verkligen avkoppling att leva sig in i en annan värld och vara för sig själv en stund.

Filippa har blivit en typisk tvåochetthalvtåring denna veckan, och haft ett par rejäla vredesutbrott så vi knappt känner igen vårt lilla troll. Hela ungen har varit rent ut sagt förbannad och skrikit så hon börjat hicka typ och stamma. Men vi hanterade utbrotten rätt så bra tyckte vi och är beredda nu om eller när det kommer fler =)

Imorgon är det dags för den årliga kräftskivan med Brilands. Jag, Filippa och mamma åker ut till min kusin, Carléns fisk, och hämtar underbara vätterkräftor i morgon förmiddag. Passar även på att hälsa på min moster och sniker till oss lite middag..

Nu ska lilltrollet snart i säng så jag kan ta fram mitt godis.=)

Tillökning

Dom här små sötnosarna föddes igår kväll..dom är helt bedårande och jag kunde knappt slita mig. Det är svärföräldrarna som fått "tillökning" så nu får de känna på småbarnslivet på nytt.=)

Jag lever

Japp, jag lever faktiskt även om blogginläggen är tunna. Livet som heltidsarbetande småbarnsmamma är igång igen och dagarna och veckorna säger svisch. På ett sätt är det skönt att vara tillbaka i vardagen igen med lite mer rutiner o skillnad på helg och vardag. Men samtidigt är det svårt att få tiden att räcka till. Just nu försöker vi lägga ledig tid på att få färdigmålat huset. Men på kvällstid kommer man inte långt plus att det oftast bara är en av oss som kan måla. Men det börjar närma sig slutet förutom att vi nog kommer behöva ställning till det högsta.

Filippa var överlycklig över att få börja på dagis igen. Hon hade börjat prata om alla barnen de sista dagarna. Tyvärr var det ju lite snopet att komma ner till dagis i måndags bara. Det satt en lapp på dörren att det var stängt och att vi skulle gå till nästa hus. Ok, in på gården jämte och in till helt främmande lokaler och två främmande fröknar. Det visade sig att det varit så få barn som skulle börja denna vecka så de slog ihop det. Filippa var allt lite chockad och stirrade mest och fattade nog inget när vi lämnade av henne. Mammahjärtat värkte en smula och det gjorde ont att lämna henne till helt nytt folk. Men efter samtal till dagis för att kolla läget på fm, så hade det gått kanon. Veckan har fortsatt likadant och den lilla tjej som innan har varit tokledsen så fort det varit ny personal har nog vuxit till sig rejält under sommaren. För hon har inte brytt sig om vem som jobbat och knappt velat gå hem på em. Sen är hon mäkta stolt över att vara på "stora dagis och stora gården" me.

Nu är soffan intagen med chips och dippskålen framför. Fredagskväll är inte dumt och sängen lockar nog hyfsat tidigt ikväll. Har jobbat in lite flex på morgnarna nu så idag började jag 16.15. Känns allt i ögonen nu fast det är det värt för att kunna gå hem tre några dagar i veckan.

För att det ska bli lite livat i ett så långt babblande inlägg så kommer en bild på min coola tjej. =)