Igår tio över- och tjugo över nio.. kom lillpyrets kusiner till världen. Allt gick jättebra och superfort, två små välmående tjejer var det som kikade ut... lite förvånade blev vi allt, det var inte många som gissat på det, men så kul! Jättegrattiskramar.
Jag måste ju erkänna att jag är så avis, dom har sina små hos sig och här sitter jag fortfarande med min i magen och har allt kvar...suck! Eftersom vi egentligen var beräknade först (även om jag visste att det inte skulle bli så) så känns livet ännu mer hopplöst idag än igår.. typiskt.. jag kommer nog gå fram till mars eller nåt känns det som...snälla lilla skrutt kom ut!, nu kan det inte vara mysigt därinne längre...
Nämen GUD så roligt ändå att de små börjar kika ut! Och så blev det alltså två små systrar till N - otippat förstår jag men så kul!
SvaraRaderaOch visst förstår jag dig vännen... som väntar och väntar och väntar. Å andra sidan ser du ju nu att de faktiskt kommer ut till slut och bara det är ju en tröst. Det och även det faktum att du visserligen har något jobbigt framför dig men också något helt enastående fantastiskt. Du har kvar det där ögonblicket när man för första gången får se sitt lilla barn och det är så magiskt. Tänk på det, snart börjar er resa också!
Massor av pepp-till-blivande-mamma-Anna-kramar och också kramar till att ni ju nu är sprillans nyblivna farbror och faster till två små :)
Oj oj oj! Två flickor!! Det trodde man faktiskt inte, men va roligt! Va skönt att allt gick bra, och även om dom var beräknade senare än 1 Feb, så anade vi ju alla att dom skulle komma först! Förstår dock att det är jobbigt för dig och ännu jobbigare nu när hon har sitt över! Men man sparar ju det bästa till sist :o)
SvaraRaderaDu måste uppdatera här på bloggen varje dag så man vet vad som händer!! Nu är det INTE långt kvar!!