Sömn är ett ständigt frågetecken när man har småbarn. Ett bra tag nu har det varit väldigt stökigt på kvällarna. Sen är hon toktrött på morgonen och vi får väcka henne. Nattningen kan börja vid sju och pågå fram till halv nio. Hon stökar och snurrar, vi sitter hos henne vi låter henne ligga själv, då springer hon upp typ 50 ggr. Ja vi känner oss maktlösa och har provat allt.
Idag har vi varit hos BVC för viktkoll och jag passade på att höra mig för om sömnen plus att jag pratat med dagis. Sen ikväll har jag googlat massa me. Så nu efter lite tips ska vi testa; sov så länge hon vill på dagen plus att försöka med tidigare kvällsrutiner. Många antyder att barn som sover för lite kommer in i en ond cirkel och sover bara ännu mindre för det. Efter att vi nu i över en månads tid prövat att väcka henne från dagvilan och märkt att hon fortfarande inte somnar på kvällen så testar vi detta. Plus att hon är rätt gnällig dagtid länge efter vi väckt henne. Sen ska vi testa tidigare nattning så hon är trött, annars kan tröttheten gå över och hon har svårt att somna för det. Funkar inte detta får vi gå på linjen att hon behöver mindre sömn och får ta bort dagvilan helt för då beror det på för mycket sömn. Skumt det där att barn kan sova antingen för lite eller för mycket för att få rubbade sömnmönster.
Det kan ju vara så att hon är inne i en dålig fas bara och det går över av sig själv till slut, läste att det är rätt vanligt att två-åringar stökar med sömnen. Men tyvärr kom det inte med nån instruktionsbok så vi får prova oss fram. Håller tummarna för att det funkar.
Hur var era två-åringar, när slutade era barn sova middag?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar