På ett ögonblick..

Sitter hemma i sängen i trygghet, lättad men också skärrad över hur det kunde gått. Idag på väg till jobbet så blev jag påkörd bakifrån. Det var i Tenhult som jag skulle svänga vänster, jag stod snällt och blinkade medan jag väntade på mötande bil. Då känner jag en rejäl smäll och hör en rejäl duns och massa kras. Jag sitter still och bara stirrar, hela jag skakar och jag fattar inget. Försöker lugna ner mig lite och kliver sedan ur bilen. Ser att det typ är mos av bilen bakom, går fram och kollar om hon i bilen bak är ok. Hon gråter och har ont i nacken. En tjej på moped har sett allt och larmat SOS. När jag står där lite förvirrat så kommer det fram en kvinnlig polis, de kom i en civilbil bakom och var på väg i mot stan, tur i oturen att de var där. De fick börja leda om trafiken och tog hand om oss. Jag ringde hem och sa till Ea vad som hade hänt, men att jag var ok. Ambulans och brandbil var på plats fort, jag var ok, förutom lite ont i nacken och rejält chockad. Jag skakade, frös och tårarna rann. Tankarna snurrade, tänk om Filippa varit med, det var precis där hon sitter som bilen träffade, eller tänk om en mötande bil kört in i mig om jag kommit över på andra körfältet då jag knuffades nån meter framåt, men tack och lov inte snett, jag ryser vid tanken. Efter att ambulansen lirkat ut den andra tjejen med nackkrage på och lagt henne på bår, så kollade de över mig. De tyckte inte att jag behövde följa med men att jag måste uppsöka vårdcentral för att dokumentera skadan om jag får framtida men. De tog mitt vittnesmål, sen skulle de köra hem mig. Bilen fick bärgas till verkstad. Då kom Ea ner, hade hade lämnat in Filippa hos mormor Göta och lånat deras bil. Vi åkte hem, jag dök ner i soffan med tårar som sprutade och en kropp som inte kunde sluta skaka.

Under förmiddagen tog jag tag i allt praktiskt, ringde försäkringsbolag, vårdcentral och verkstaden. Eftersom jag är helt oskyldig så kommer ju tjejens försäkringsbolag ta allt. Så i eftermiddags fick vi låna bil och dumpa av flippisen igen. Sen åkte vi och fick oss en hyrbil, en ny Volvo v60 inte fyskam i allt elände. Sen letade vi ny barnstol eftersom de alltid byts ut efter olycka. Vi var på Nybergs och tittade på vår bil och plockade ut lite grejer som låg i den. Vi passade på att ta lite kort på den intryckta bakänden. Man inser vad fort saker går och hur hårt det smäller fast farten förmodligen inte var så hög denna gången. I morgon blir det vårdcentralen för att kolla mig. Jag känner mig mest mörbultad och lite ont i ryggen och på ett ställe i nacken,  det är förmodligen bara nån sträckning i musklerna. Men såklart värt att kollas upp. Nu sitter jag här i sängen helt utpumpad efter dagen, jag var tvungen att vara lite för mig själv och bara andas, då dagen har bestått av massa adrenalin och mycket telefon och fixande hit och dit.

Så här blev vår bil i smällen, ser inte så illa ut, med tanke på hur det lät och kändes plus att tjejens framhuv blev helt intryckt.