Igår kväll runt tio hörde vi Filippa vakna däruppe och var jätteledsen. Gick upp och skulle sätta i nappen vilket alltid funkar och hon bara vänder sig om och somnar. Men hon var otröstlig, bara grät och drog bort min hand när jag försökte stoppa in nappen. Tar upp henne och försöker lugna henne, hör då att hon är tjock i näsan och det nästan bubblar i halsen på henne när hon gråter. Stackars liten, hennes otur att bli förkyld. Pappa kom upp och tog henne och började gå lite med henne sittandes upprätt, då lugnade hon sig till slut en liten stund, men så fort hon svalde eller snörvlade till så kom gråten igen. Vi tryckte i lite näsdroppar i en storgråtande unge.
Efter en dryg halvtimme hade hon fortfarnaden inte lugnat sig, vi fick för oss att hon hade ont i halsen eller nåt för hon ville inte ha nåt i munnen, nappen, vatten, välling.m.m Vi gav henne lite alvedon och satte oss i soffan och vyssjade och gungande, sen upp och gå och lugna, byta famn mellan mamma och pappa. Till slut lugnade hon sig mer och mer, dom små hulkningarna började komma och ansiktet var helt rödmosigt av tårar och snor. Till slut somnade hon av ren utmattning, halvsittandes som en liten groda på pappas bröst. Vi gick upp alla tre, rejält trötta då klockan hunnit bli nästan tolv. Två tjocka böcker under Filippas säng för ev. mer nästäppa under natten. Natten har hon sovit bra, vaknade vid ett tillfälle och var ledsen, tog då nappen och man hörde att andningen var normal igen utan massa snor. I morse när hon vaknade vid sju så drog hon ner spjälskyddet och kikade på oss mellan spjälorna som i en liten fängelsecell =). Hon var samma vanliga glada Filippa och kvällen var som bortblåst, förutom lite snorigt. Nu sover hon igen, vi får se vad dagen har att utvisa. Hoppas det inte blir värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar